ANTECKNINGAR OM VIKTIGARE HÄNDELSER I GÖTEBORG 1619 – 1630

Skrivet av Ronnie Bohman

1619

Den 24 januari är den minnesvärda dag, då sista delen av Älvsborgs lösen betalades, en summa av totalt en miljon daler silvermynt, som Sverige i freden i Knäred 1613 åtagit sig att betala till danskarna. Den 31 januari återlämnades Älvsborgs slott, Gamla och Nya Lödöse, Göteborg på Hisingen och sju västgötahärader, som i sex års tid varit en till Danmarks kung överlämnad pant. Gustav II Adolf hade väntat på denna dag, för att kunna ge fast form åt sina planer att grunda en stad vid Göta älvs mynning.

Den 6 mars höll Gustav II Adolf sitt intåg på Älvsborgs slott, där han uppehöll sig där till den 13 mars. Under dessa sju dagar ordnade han med förvaltningen av de nya besittningarna och utfärdade stadens interimsprivilegier, bestämde stadens namn till Göteborg samt att den skulle byggas efter ”den fördelning och afritning”, som kungen redan låtit utföra. Den nya staden skulle åtnjuta de privilegier och friheter, som Nya Lödöse och det gamla Göteborg på Hisingen ”af framfarna konungar voro gifne”.

Den 26 juli utnämndes Göteborgs förste kyrkoherde, magister Sylvester Johannis Phrygius. Han fick den 26 april 1620 konfirmationsbrev som super-intendent och kvarstod i detta ämbete till sin död 1628.

1620

Detta och följande år utarbetades med holländsk hjälp en stadsplan. Stadsområdet inrutades med kanaler och omgavs av en vall med bastioner och vallgrav.

1621

Den 4 juni 1621 daterades Göteborgs ordinarie privilegier, som på tyska och svenska var avfattade i 37 paragrafer och tillerkände invånarna skattefrihet under 16 år, frihandel samt befrielse från all utskrivning till krigstjänst m.m. Göteborgs stad erhöll, utom vad Nya Lödöse förut innehaft, Sävedals härad och fögderi med härtill hörande Alingsås skog, Mölndals ström samt fritt fiske i Göta älv och skärgården samt Eklandahemmanen, Gullbergs ängar, Kviberg och Härlanda.

I början av juni anlände till Göteborg den svenske diplomaten, juris doktor Johan Adler Salvius med uppdrag från Gustav II Adolf att som kommissarie leda stadsbygget och organisera bosättningen för de in- och utlänningar som önskade burskap som borgare. Han skulle också med hjälp av ingeniören Johan Schultz, som anlände samtidigt, låta ”afsticka och afdela” staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade Salvius på egen begäran sitt uppdrag i Göteborg och till hans efterträdare som kommissarie utsågs holländaren, juris doktor Jacob van Dijck.

Detta år uppfördes den första svenska kyrkan i staden, en träbyggnad med ett högt spetsigt torn, på nuvarande domkyrkoplatsen utmed kungsgatan.

Den 8 oktober blev holländaren Christoffel Retl anställd som ”stadens resande bud” mot en lön av 32 daler silvermynt jämte dagtraktamente på resor. Han reste med post mellan Göteborg och Stockholm, men också till andra inrikes orter.

1622

I början av juni var Stora Hamnkanalen fullbordad och öppnades för trafik. Förmodligen påbörjades arbetet på hamnkanalerna på sommaren 1620 då Gustav II Adolf anställde två holländska ”konduktörer, Jan Aertsen och Jost van Werdt, att leda hamnbygget. De togs också i anspråk för vallgravarna och blev mest kända under titeln ”vallmästare”. Samma år började man också arbetet på Stora Bron över hamnkanalen. Den pryddes 1638 med tio fot höga trälejon, utförda av bildhuggaren Hans Swant, och fick därefter namnet Lejonbron.

1623

Detta år uppfördes ett träkapell, inköpt i Nya Lödöse av räntmästaren Gilius van Eick, på Kristine kyrkas nuvarande tomt.

Vidare gick tyskarna i Göteborg till Kunglig Majestät med begäran att få hålla egen predikant samt inrätta kyrka och skola. Detta beviljades år 1624, då pastor W. L. Kleinschmidt inkallades.

1624

Fattighuskanalen började anläggas för att från Mölndalsån tillföra staden friskt vatten.

Detta år påbjöd Gustav II Adolf uppförande av tullhus och våghus. Båda inrättningarna fick emellertid till en början sina lokaler förlagda i det nya rådhus, som började uppföras samma år.

Befästningsarbetena kring Göteborg tog sin början och utfördes enligt den äldre nederländska skolans idéer.

Den 24 februari förordnade Gustav II Adolf att de sista borgarna i Nya Lödöse skulle flytta till Göteborg, och att om de motsatte sig detta påbud, hade rådet bemyndigande att riva deras hus i Nya Lödöse. Platsen för Nya Lödöse fick sedermera namnet Gamlestaden.

Samma dag skänktes Slottskogen av Gustav II Adolf till ”Götheborgs Innevånare med deras Hustrur och barn”, vilka där fick ”om sommaren sig förlusta”.

Åren 1624 – 1626 uppfördes på sydöstra delen av Stora Torget ett tornprytt rådhus. Det ersatte ett trähus som flyttats från Nya Lödöse till Stora Torget, och som tjänstgjort som Göteborgs första rådhus.

1626

Gustav II Adolf utnämnde holländaren, kommissarien Jacob van Dijck till stadens förste burggreve.

Den 14 juni lämnade Gustav II Adolf privilegium och oktroj för ett ostindiskt handelskompani i Göteborg, men på grund av kriget med Polen kunde kompaniet inte börja sin verksamhet.

Den 19 juni läggs grundstenen till Gustavi domkyrka.

1627

Hospitalet och Hospitalskyrkan invigdes av superintendenten S. J. Phrygius.

Detta år får staden ett postkontor, först bland alla svenska städer. Kontorets föreståndare blev Herman Schmidt.

1628

Detta år byggdes Kämpebron, som erhöll sitt namn av fyra på bron uppsatta 8 fot höga kämpebilder av trä: Starkodder, Vitolff, Arngrim och Halfdan, utförda av bildhuggaren Hans Swant.

1629

Tegelbruket, som holländaren doktor Petrus a Naeldewijk hade startat vid Mölndalsåns västra kant, strax söder om Fattighuskanalen, övertogs av staden.

Ny superintendent efter S. J. Phrygius blir Andreas Johannes Prytz.

1630

Detta år inrättades stadens trivialskola under namn av ”Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster”.